Möt Lisa Julius

Hej!

Jag heter Lisa Julius och jobbar som Senior Online Production Manager på Bonnier Winter Park i Florida. Jag är just nu i Tallinn i Estland där jag arbetar med webbutveckling för Bonnier Business Press. BBP hanterar webbutveckling i åtta länder, däribland Polen, Ryssland, Ukraina, Slovenien, Litauen, Lettland, Bulgarien och naturligtvis Estland. Jag började min GROW-period tidigt på begäran av mitt värdland, så jag har redan varit här i nästan en månad. Jag har haft möjlighet att "möta" (via Skype naturligtvis, som skapades här i Estland) människor från många olika länder ... och de har varit mycket förstående när jag ibland misslyckas med uttalet av deras namn. Jag måste säga att människor i Polen har varit särskilt välkomnande och jag skulle verkligen vilja göra ett besök där medan jag är här.

Jag älskar min lägenhet här i Tallinn. Det är en mycket trevlig lägenhet i ett område med mycket byggnadsarbete ... de renoverar många av de omgivande byggnaderna. Den har ett bra läge, både för att ta sig till arbetet och för ett besök i Gamla stan, en av de bästa delarna av Tallinn. Jag hade inte förväntat mig en sådan trevlig vistelse här, men jag tror att jag hade nytta av det faktum att de redan använt lägenheten för en tidigare anställd som slutade i mars så det var lätt att placera mig där. Det är ett stort rum med en fin utsikt från balkongen och jag är ganska nöjd med det ... när jag väl lärt sig att använda allt som finns där. Jag hade lite problem med duschen och även med tvättmaskinen - inte nog med att den mäter temperaturen i Celsius, den gör det dessutom på ryska.

Det är definitivt en annorlunda dynamik på arbetsplatsen här än vad jag är van vid. Det verkar som att de är individer som gör sitt jobb, men det är verkligen ingen "team"-miljö. Jag tror att detta delvis beror på den estniska kulturen, men också på att Bonnierkontoret här är så litet och alla har så olika jobb så det finns inte så mycket interaktion mellan olika människor. Jag har ofta hört folk säga att estniska arbetare är "lata", men det är inte alls vad jag ser här. Faktum är att min chef Karmo är här när vi går hem på kvällen och här på morgonen när vi kommer till jobbet. Jag tror att han i hemlighet sover under sitt skrivbord och att han i själva verket aldrig lämnar kontoret.

Den estniska kulturen är förvisso mer reserverad än i USA. Saker som man nästan förväntas bli utfrågad om hemma, såsom "Hur många barn har du?" frågar du definitivt inte här. Småprat, eller "chit-chatting" som vi kallar det, ägnar man sig inte åt här ... konversationer måste ha ett syfte. Så ni som känner mig kan lätt föreställa er att det är en stor förändring för en pratsam amerikanska att vara här. En sak som jag inte förväntat mig var att jag skulle tillbringa så mycket tid på egen hand, så det har varit lite svårt. Men jag är så glad att få denna möjlighet att uppleva en annan miljö.