Sam är grafikguru

Illustration: Sam Syed

För de flesta som jobbar med tidskrifter innebär tidningslayout ungefär samma sak, nämligen textspalter med bilder som illustrerar det som står i texten.

Layouter fungerar likadant hela tiden - först en stor bild över ett helt uppslag (om det är en feature-text du jobbar med) med en rubrik och en ingress, sedan följer själva texten på sidorna som kommer efter. På varje sida finns oftast minst en bild och förhoppningsvis är den på samma sida som texten där den nämns.

Den här till synes enkla formeln är det viktigaste när man sätter ihop en tidskrift.

Efter att ha jobbat med dussintals olika typer av magasin, bokstavligt talat, kan jag konstatera att denna formel är universell. Alla använder den. Inte så överraskande eftersom det fungerar bra och innebär en hanterbar mängd arbete. Allt som är mer komplicerat riskerar att stoppa upp produktionsgången, och det är ödeläggande i den här branschen.

Layoutarna är de som sammanför text och bild och får dem att passa ihop.

När det gäller geometrin på tidningssidorna, så handlar allt om spalter och rutor. Ibland placeras bilden inuti en ruta. Ett porträtt, ett landskap, ett stilleben...

Den här enkelheten är själva hjärtat av tidningsdesign. Det är den som gör att magasin med flera hundra sidor per nummer kan komma ut månad efter månad.

På Popular Science ser det förstås lite annorlunda ut.

Ingen kan neka till att vetenskap är något komplicerat. Vårt jobb är att förklara saker på ett enkelt och roligt sätt. För att kunna göra det har vi det gamla ordspråket "en bild säger mer än tusen ord" som vårt gyllene motto.

Det är därför vi älskar nyhetsgrafik.

Men, det är en kärlek som kommer med en prislapp.

Istället för att bara placera bilder inuti rutor så väljer vi mer komplexa sätt att arrangera bilder, texter och andra grafiska element när vi gör layouten. Varje element tävlar så att säga om ett utrymme på sidan, och det måste bli balans mellan alla element på det begränsade utrymme man har att jobba på.

Elementen är som artiklar inuti artikeln. Artiklar som faktiskt inte är baserade på den enkla formeln jag nämnde tidigare, utan som kräver sin egna unikt designade konstruktion. Och som, såklart, måste skrivas, redigeras och faktagranskas precis som vilken artikel som helst.

Men vi stoppar inte bara in nyhetsgrafiken i andra artiklar. Ibland publicerar vi hela artiklar som utgår helt från grafiken. Dessa behöver helt egna redigerings- och layoutlösningar.

Som du säkert kan föreställa dig så krävs en hel del planering och organisation. Vi försöker utgå från en enkel uppifrån-och-ner-vänster-till-höger-layout som bygger på naturliga läsmönster. Vi använder oss väldigt mycket av skisser. Vi har massor av konstmöten. Men viktigast av allt, vi försöker verkligen förstå vad det är vi förklarar.

Popular Science är den svåraste, mest komplicerade tidskriften jag har jobbat med. Tur för mig att det bara är 60-70 sidor per nummer!